gingiberi.blogg.se

gingiberi- ingefära på latin

"Tiggaren" av Sofie Sarenbrant

Publicerad 2017-03-21 16:23:07 i Böcker,

Ok, när man tror att en... författare... inte kan skriva sämre böcker så visar det sig att hon faktiskt kan det. "Tiggaren" är, om möjligt, värre än föregångaren "Avdelning 73". Katastrofalt dålig och ogenomtänkt. Vem dör, vem överlever? Man kanske kan dö och återuppstå? Fullkomligt orealistisk. Till och med mardrömmar är mer logiska än det här skräpet. Och dialogerna! Vilka fan pratar på det där sättet? Sarenbrant verkar ha en tvångstanke på att ha med minst ett "skämt" med i varje bok som jag har svårt att tro att någon annan än hon finner rolig. Exempel från boken: "...en förhoppning om att Mats Svensson åtminstone skulle erkänna att det inte är en slump att han och Evert delar häck på landet. Och då syftar han inte på Mats partner." Mats i boken är alltså homosexuell. Är det någon som tycker att Sarenbrant är rolig?

Språket... tonåringar har ett betydligt mer utvecklat språkförråd än vad denna... författare.. har. Är det inte någon som vågar påpeka vad som borde förbättras innan en bok trycks? Får man verkligen publicera vad som helst? Har bokförlaget inte högre krav än så här?!?

Boken hade kunnat vara bra för handlingen om tiggarnas utsatthet är mer aktuell än någonsin. Men hela den goda idén spolades bort. De där så kallade poliserna är ju också ett skämt. Eller vänta nu, det kanske var meningen att Stockholms poliskår skulle var ett skämt? Tydligen har Sarenbrant varit i kontakt med kriminalinspektörer som svarat på frågor och faktagranskat manus innan tryck. 

Tur att jag inte bor i Stockholm längre.

 
Det här är vad jag anser om "Tiggaren". Jag hade tagit ut svängarna mer om det inte hade varit en biblioteksbok.

 

 

"Djävulsdoften" av Mons Kallentoft

Publicerad 2017-03-04 22:08:27 i Böcker,

Jag har aldrig varit med om en deckare som har så mycket fokus på alkoholmissbruk... "Djävulsdoften" är säkert den hundrade boken i Malin Fors serien och som bekant så har Malin alkoholproblem. Super hela tiden men ändå så är det hon som knäcker fallen gång på gång. 

I "Djävulsdoften" så hamnar Malin i Bangkok där hon ska hjälpa den thailändska polisen med småsaker men det slutar ändå med att hon i smyg börjar nysta mer i saker än vad hon egentligen har behörighet för. Malin blev skickad till Thailand, via jobbet, för att hon söp så jävligt i Linköping. Bangkok däremot gör vem som helst med missbruksproblem till en renlevnadsmänniska. Tur att hon åkte dit.
En helt okej deckare men inte någon bladvändare direkt... inte så spännande. Onödigt äcklig med ett bortskuret ansikte. Isch. 
Nu har inte jag varit i Thailand men vilka mirakelsalonger det tycks finnas där! De flesta vet vad flera års ihärdigt supande gör med kroppen och framförallt huden, speciellt om personen inte är så ung längre, och som utbildad hudterapeut så reagerade jag på hur Malin efter ett enda besök på en exklusiv skönhetssalong åter får sin skönhet och lyster tillbaka och då utan några injektioner. Det var vad jag tyckte var minst trovärdigt i boken... 
Jag läser antagligen nästa bok också men jag hoppas verkligen att Malin får bukt på sitt alkoholmissbruk för det är lite väl långtråkig läsning. Kan hon inte börja dricka spirulina shots i stället? Det skulle vara något.


"Fågelbovägen 32" av Sara Kadefors

Publicerad 2017-02-24 22:15:15 i Böcker,

Tjohoo, äntligen en roman som inte slutar så där löjligt gullepluttigt! Det är klart att jag inte önskar karaktärerna olösta problem och olycka, men upplösningarna ska ske med stil. Vilket det gjorde den här gången. Äntligen!

Romanen handlar om den gifta tvåbarnsmamman och gynekologen Karin som jobbar extra på en mottagning för illegala flyktingar. Där träffar hon den undersköna Katerina från Moldavien som blivit utnyttjad i familjen där hon jobbar som hushållerska och som Karin genast känner att hon vill ta under sina vingars beskydd. 
Katerina må vara fattig och behöva pengar som hon kan skicka hem till Moldavien men hon är inte ett tacksamt offer som medelklass Karin trott eller önskat. Karins värld och familjerelationer raserar när Katerina flyttar hem till dem för att återhämta sig och visar sig vara allt annat än en looser. 
Det jag gillade med romanen var att det var svårt att lista ut hur boken skulle sluta. Och hur den präktiga Karin visar sig ha en hel del mörka tankar kring människorna som är i så stort behov av hennes hjälp. 
Välskriven och bra flyt i språket. Och ett vettigt avslut.


Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela